San Callistokatakomberna är bland de största och viktigaste i Rom. De uppstod omkring mitten av 100-talet och hör till ett begravningskomplex som upptar 15 hektar tomtmark med ett nätverk av gångar som är nästan två mil långt på flera våningar och är djupare än 20 meter. Här begravdes tiotals martyrer, 16 påvar och mängder av kristna.

De är uppkallade efter diakonen Callixtus, som i början av 200-talet fick i uppdrag av påven Zefyrinos att sköta begravningsplatsen. Så blev San Callistokatakomberna den romerska kyrkans officiella begravningsplats.

 I marknivån kan man se två små kyrkor med tre absider, av en typ som kallas "trichora". I den östra begravdes troligen påven Zefyrinos och eukaristins unge martyr Tarsicius.

 Begravningsplatsen under jord består av flera delar (regioner). Lucinakryptorna och påvarnas och Cecilias region är de äldsta kärnorna (100-talet). Andra regionerna är uppkallade efter Miltiades (mitten av 200-talet) och Gaius och Eusebius (slutet av 200-talet) medan andra kallas Västra regionen (första halvan av 300-talet) och Liberius region (andra halvan av 300-talet) med många viktiga kryptor.
 

---