Vi går sedan till påven Miltiades region. Den innehåller många arcosolia, cubicula och kryptor, som Refrigeriekryptan, De fyra årstidernas krypta och Oceanus krypta.

 Längre fram ligger påvarna Gaius och Eusebius region.
Gaius krypta (slutet av 200-talet) är så stor att den användes för möten.

Mitt emot ligger påven Eusebius krypta (början av 300-talet). En versinskrift av påven Damasus hyllar påven Eusebius barmhärtighet mot lapsi, de som avfallit från kristendomen.

Il Pesce Eucaristico © Pontificia Commissione di Archeologia Sacra

Längre bort i samma gång möter vi först martyrerna Calocerus och Parthenius krypta, sedan diakonen Severus cubiculum, som är viktigt på grund av en inskrift där biskopen av Rom Marcellinus för första gången kallas "påve" och som handlar om uppståndelsen på den yttersta dagen; sedan de "fem helgonens" cubiculum, med fem orantgestalter; "lammens" cubiculum, med målningar av Kristus som den Gode Herden, omgiven av får; och dessutom bibliska scener som pekar på dopets och eukaristins sakrament.

Lucinakryptorna ligger nere vid Via Appia. Där finns Cornelius grav med den ursprungliga inskriften med titeln "martyr". På ömse sidor sitter vackra målningar av påvarna Sixtus II och Cornelius och de afrikanska biskoparna Cyprianus och Optatus. I ett cubiculum i närheten finns några av de äldsta målningarna i Roms katakomber (omkring 200 e Kr). I taket sitter den Gode Herden och på bortre väggen ser man två fiskar med en brödkorg på ryggen, vilket är en symbol för eukaristin.

San Callistokatakomberna fortsätter bort till Västra regionen och Liberius region, där det finns strålande cubicula, några mausoleer och flera gravinskrifter.

AVSKED

 Påven Johannes XXIII sade att San Callistokatakomberna är Roms förnämsta och mest berömda, framför allt för att många påvar och martyrer begravdes där. Under de första århundradena betraktades de som verkliga helgedomar. De besöktes av oräkneliga pilgrimer och i modern tid också av påvarna Pius XI, Johannes XXIII, Paulus VI och Johannes Paulus II. 

Katakomberna visar att den äldsta kyrkan var en kyrka av martyrer och en kyrka av äkta kristna som i vardagslivet vittnade om sin kärlek till och sin tro på Kristus. "Idag har kyrkan återigen blivit en martyrkyrka" (Johannes Paulus II). Minnet av de första kristna och besöket i katakomberna hjälper oss att förstå innebörden i martyriets vittnesbörd, som kyrkan ger till världen inför det tredje årtusendet.